Every girls dream.

En vacker dag. Hon känner det i hela kroppen när hon ser honom. Hon är klädd i vitt, har något gammalt, något nytt, något lånat, något blått på sig. Hennes hår är lockat och prytt med en tiara som övergår i slöja. Skorna hon bär är klädda i gräddvit siden och har aldrig fått känna asfalten slita klacken. Hennes naglar är lackade i en naturlig ton och läpparna glänser i ljuset från kyrkfönstret. Hon har längtat efter denna dagen sen hon var liten. Men ändå tvekar hon...

Denna dagen.

Idag gick jag gå upp tidigt för att jag hade körlektion på morgonen. Börjar inte jobbet förrens 9.30 så brukar passa på att köra på morgonen. Men precis innan jag ska cykla får jag ett telefonsamtal- det är Maggan. Hon berättar att Kenth, min körskolelärare, har blivit sjuk och är hemma för första gången någonsin. Så jag får bara klä av mig och gå in igen. Bara för att vänta på att börja jobba. Suck. Jag var verkligen sugen på att ut och köra. Fick boka om min tid till nästa torsdag, känns så länge att vänta. Jaja, väl på jobbet. Får veta direkt att vi ska gå med barnen till Växjösjön och mata änderna. Det var mysigt, men kallt! Sedan påminde mig syster om att vi skulle fika med Angelica och Nina och deras nyfödda bebisar. Hade helt glömt bort det! Men det var riktigt kul att träffa dem, man kände att man saknade dem. Vill dem ska komma tillbaka till jobbet så det blir lite mer kul! Fick dock inte klämma på bebisarna eftersom jag har vart sjuk. Det kändes bäst att låta bli för säkerhets skull! Men fyy vilka gulliga små knyten dem var!

Nu kom jag nyss hem, klockan är just nu kvart i nio. Jag är hungrig men känns för sent för att äta något. Får bli té och knäckebröd. Det tycker jag om! Jag får sova själv inatt, Acke har mycket att förbereda inför bröllopet på lördag tydligen. Det kommer bli kallt och tråkigt! Men men, sånt är livet. Nu ska jag ringa min kära vän på Storgatan! Puss.

Liten som en myra.

Ännu inte frisk. Var på jobbet mellan sju och halv tio men sedan gick det inte längre. När jag kom hem somnade jag på en minut och sov en timme ungefär. Nu ligger jag på soffan och hostar och snörvlar. Livet känns allt bra tråkigt när man är sjuk. Man har inget att göra, man får inte gå till jobbet, man har en sambo som är ledig som man ändå inte kan njuta av att vara ledig med för man är så trött att man inte ens orkar prata. Hela kroppen gör ont och ipren hjälper inte. Man har ont på näsan för att man ha snytit sig så mycket. Ja herregud, vad sjuk jag är. Imorn måste jag jobba för då har vi planeringsdag. Lär ju inte bli så kul! Men jag får väl köpa med lite fika till oss kanske. Först och främst ska jag be Acke köpa nässpray till mig innan jag kvävs! Stackars mig!

Ögon, som alltid vänder blicken åt ett annat håll.

Jag vet inte om det är okej eller så, men ingen behöver ju veta. För vad är det att veta? Jag vet ju inte ens själv. Och det är bara en liten vardagsflykt, även till för ensamma söndagar när allt känns som det rinner mellan fingrarna. När man är fast i något som känns som att trampa i tio kilo Karlssons klister, så måste man ha tankar som gör att man kan komma loss bara för en liten stund. Det är lite som med soffan, det är okej att tänka på den ibland eftersom den också speglar denna tanken. Och den lilla stunden tillsammans med tanken, gör att jag tittar tillbaka på mig själv och tycker synd. Jag tycker synd om mig själv... men bara för en liten liten sekund. För sån är inte jag egentligen.

Jag har blivit förkyld. Jag vill inte vara hemma från jobbet...det kostar så hemskt mycket att vara hemma. Men hela huvudet känns två gånger större. Får se hur jag mår imorn på morgonen.
Igår var en riktigt mysig kväll. Riktigt kul att få träffa Tobias och Gretchen, det var längesen jag festade med dem båda. Det bästa på hela kvällen var iaf när jag och Grethe gosade ner oss framför google med varsitt glas vin, för att googla "Siamesiska tvillingar". Det hela slutade med att vi tyckte det var lite otäckt och skulle googla "Smutser" och lite låttexter, men hamnade istället på "smutsiga trosor". Haha, fråga mig inte hur! Vilka äckligt sjuka människor det finns!! Haha! Och med det avslutar jag detta inlägget!

You're YES, then you're NO.

Jag är förkyld och besviken. Soffan borde vara min frizon nu, men den känns inte alls lika skön längre. Undrar hur min soffa mår? Den kanske borde dammas av snart. Den har fått stå själv i väntan på att någon ska sitta i den alldeles för länge nu. Egentligen vill jag inte erkänna att jag har tänkt på den, men nu känns det som att det inte gör så mycket.

Kalla mig...

Min dagbok, den blev stulen, dom skrattar åt mig nu. Internet, gör mig känd, dom laddar ner mig fil för fil. Så dum som jag är kan jag inte förstå hur jag ska bära mig åt, för allt blir fel. Och nu vet alla om vad jag sa till dig. Och nu vet alla om vad du sa, vad du sa. För du är med sidan 3 och fram till 42. Ett citat, det du sa var elakt men så uppenbart. Så simpel som jag är kan jag inte förstå hur jag ska bära mig åt, för allt blir fel. Och hur du ser på mig stämmer ganska bra med hur jag ser på mig. Så kalla mig CP, kalla mig bög. Det kanske är fel men en bra metafor för den jag är...det jag är. Så dum som jag är kan jag inte förstå hur jag ska bära mig åt, för allt blir fel. Och hur du ser på mig stämmer ganska bra med hur jag ser på mig. Så kalla mig CP, kalla mig bög. Det kanske är fel, men en bra metafor...

Lite för het på gasen....

Idag kl 7.15 fick jag och Kenth ge oss ut och köra. Han var inte rädd nånting...konstigt, för det borde han vara. Vi skippade hela grejen med att krypköra och sånt och gav oss ut i trafiken direkt. Vi körde upp till norr, sen ner till korsningen vid "Handlar'n", bort till pilbäckskolan och mariakyrkan. Över araby, ner till arabygatan fram till Växjöbagarn och sedan igenom stan och tillbaka till körskolan. Han tyckte att jag körde väldigt bra, att jag har en god vana och att jag även hittade dragläge i uppförsbackarna. Helt ny bil för mig, men inget motorstopp. Fast sen har jag kört bil i all evighet med. Det enda han påpekade var att jag ska ta det lite lugnare. Men jag vet ju sedan innan att jag är lite het på gasen. Vem vill köra i 30km? Får väl hålla ut tills jag får mitt eget körkort. Haha. Innan sommaren har vi bestämt att vi ska ha ordnat fram ett körkort till mig, jag o Kenth, som för övrigt är en riktigt härlig och rolig man som jag känner stort förtroende för. Nu ska jag vila mig lite innan jag ska börja jobba. Suck, stängning idag igen..

Booze make my hair grow longer...

Har

det

långa

håret

på

mig

idag.

Jag

tror

jag

börjar

få

in

tekniken.

Får

använda

det

lite

oftare

nu bara. Önskar det var mitt egna.

Cleaning up things...

Vissa dagar måste man städa upp och bort sådana saker som länge varit ivägen. Saker som länge varit ett problem eller vart ivägen för mitt välbefinnande. Ofta sopar man det bara under mattan, men man glömmer aldrig bort att det finns där. Denna gången hade jag tänkt att städa upp på riktigt. Men när man inte får någon respons så känns det som att det är skitsamma. Hade tänkt släppa tankarna lite och ta en simtur i simhallen. Hade helst velat ha lite sällskap men verkar som att alla är upptagna eller inte orkar. Vi får se sen framåt kvällen hur jag ska göra. Hade vart skönt att simma lite, bada bubbel och basta med hårinpackning. Ta hand om mig själv lite. Har bestämt mig för att gå ner och bli lika fit som jag var när jag tränade och hade rutor på magen. Det är ju bara dumt att inte göra det menar jag. Jag tror att jag skulle må mycket bättre utav det. Ang. att städa upp saker så försöker jag. Jag försöker verkligen, ska alla veta! Men det hjälper inte när man inte har någon som arbetar med en utan emot. Lovar hela tiden att inte göra det, men det brukar hålla en dag eller två, sen är det samma sak igen. Förstår inte allvaret alls i sina handlingar, och jag har ingen talan. Jag hörs inte, jag har heller ingen rätt att uttala mig, jag har alltid fel och jag får inte bestämma själv hur jag vill göra saker som jag gör. Då behöver jag ju inte ha någon fest alls om jag ändå inte får göra det på mitt sätt och bjuda dem jag vill. Det får fan vara något stopp någon gång!

A census taker once tried to test me. I ate his liver with some fava beans and a nice Chianti.

Sedan jag igår drack två glas rött vin och två glas vitt vin, blev berusad och somnade på direkten, så känner jag en viss trötthet. En dagen-efter-trötthet som är helt oväntad. Jag menar, var det gränsen mellan att vara 24 till att bli 25 som gjorde det? Är jag officiellt vuxen nu? Isf är jag glad. Jag är trött på att vara ung nu. Eller inte på att vara ung, men att det aldrig händer något stort i mitt liv. Bara same same varje dag. Igår satte jag fast en reflex på min jacka. Jag tyckte faktiskt att jag kände mig ännu lite mer vuxen då, så stolt hängde jag ut den när jag cyklade iväg på min röda cadillac..eller ja, monarkillac. Finns vissa saker dock som kanske borde stannat kvar på 24-sidan, men det är sånt man får lära sig av med i vuxenlivet. Vuxen måste ju ändå betyda att lämna ungdomen bakom sig. Inte hela dock, för det kan jag aldrig göra. Då skulle jag ju bli helt grå och dyster. Men saker som man gör, inte saker som man är.

Lördag idag. Den är snart redan över. Helgerna går så fort...och jag känner att jag inte hinner med, inte ens hinner bestämma mig för vad jag ska göra. Därför resulterar det oftast i att jag inte gör någonting alls. Förutom igår. Då hade jag förfest med mig själv, spelade musik och drack vin. Men sedan tog det roliga slut när min arbetande tråkiga sambo kom hem och ville kolla på tv. Förstår honom, men han förstår inte mig. Fast det gör inget, för jag behövde lugna ner mig. :)

Gick upp till grannen "R" som bor ovanför mig igår. Klagade på hans musik. Idag ringde Acke till hyresvärden och sa att det faktiskt får vara nog snart. Nyss kom han ner och var jätteotrevlig och sa att nästa gång kan jag komma upp och säga till. Fast det gjorde jag igår, och det var inte första gången. Skönt för Acke att han slipper ta skiten. Kan bara gömma sig i Lammhult hela tiden så får jag stå och se dum ut i dörren. Jag har faktiskt inte ringt HV utan jag ringde faktiskt på R's dörr. Jaja, glad var han inte så han har nog lärt sig en läxa...

Syssling Pyssling...

Pyssling och syssling. Härligt med lite nya grenar i trädet.... :)

Twentyfive..

...och två cyklar rikare. Jo, jag sa till min sambo att han aldrig överraskar mig...Han köpte 10körlektioner på körskolan, och det listade jag nästan ut redan innan, vilket förmodligen är anledningen till att jag sa så till honom. Därför vaknade han på min födelsedag med den tanken att han skulle göra just det. Överraska mig! Så efter många om och men så cyklade han från stan med en helt ny cykel värd 4000:-, en stor röd rosett och ett kort utan avsändare. Han hade tydligen pratat med min syster som då visste att han skulle komma med en grej till jobbet när jag var på gympa med barnen, men han hade inte sagt vad det var. När han kom fram så flåsade han fram att han hade köpt en cykel men att jag inte skulle få veta vem det var ifrån. Min syster blev ganska förvånad och svarade: "Jaha, men det har vi också köpt till henne!" Så Acke satte sig på cykeln och cyklade hem. Jag helt ovetandes om vad som väntade. Kom till min syster där jag skulle ha kalaset. Dem spökade ut mig och härjade med mig. Fick följa en tråd med ögonbindel genom huset och när min syster sa "stopp" fick jag antingen klä på mig något, leta efter något i äckliga burkar eller öppna paket. Tråden ledde ju då så klart till en cykel... Jättefin svart cykel! Sedan fick jag öppna Ackes paket. Där stod det: Grattis på 25årsdagen Jeanette" i fin stil skrivet med guldpenna...längre ned stod det slarvigt skrivit med bläck: "Nu har vi varsin!/Din acke" Jag fattade ju ingenting. Fick sedan en förklaring...Det är ju dock inte så illa, men när han verkligen gör världens överraskning för mig, och har hållt på hela dagen med detta, speciellt den där stora rosetten, så blir man lite besviken. Ville ju gärna att han skulle fått göra det för mig, och jag tror/vet att han också blev ganska besviken...Synd bara att han inte lämnade cykeln på jobbet som överraskning ändå för jag visste ju varken eller....Så kan det bli! Tack alla för alla fina presenter. Bättre kan man inte få än 2 cyklar och tio körlektioner!!! Nu är det bara festen kvar...haha. Det hoppas jag bli gaalet!

Tomorrow 25, but I already look like 52...

I min lugna ro satt jag och halvkollade på TV när jag precis märker att det är nån i fönstet. Fort gömmer jag mig bakom kudden och skriker efter Acke: "-Vad är det där? Vilka är det? Vad fan gör dem där?" Acke ger till svar: "-Jag vet i fan vilka det är? Det är väl några fyllon...Ska jag slå ner dem?" Sedan höjer han koppen mot dem och säger "Skål!". Jag ligger fortfarande gömd bakom kudden och frågar om dem är borta men märker ganska fort att det är dem inte. Det sticker i hela kroppen, jag blev helt stel! Sedan kommer det upp en skylt: "GRATTIS!". Vad är det nu frågan om? tänker jag. Sedan springer jag till dörren och ser då att det är min mamma, syster, lillebror och pappa som fått för sig att "ha lite roligt". Nu ser jag dubbelt så gammal ut än vad jag redan är!! Ja herregud. Undrar vad som kolla skall imorgon på den riktiga födelsedagen... Men det är ju faktiskt så att är man född med efternamnet Callenholm så är det bara leva med det...och ge igen! :)

I´m broke and it´s half past tree... Hey there poseur, I wich you were a beer!

Magsjuka- Nej tack! Har haft ont i magen hela dagen, eller egentligen redan sen igår kväll. Min sambo knäböjde till Gustavsberg i fyra timmar under natten till söndagen. Då hade jag kysst honom hejdå på lördags morgon och det var ju under hans inkubationstid. Tur nog så sov han inte hemma den natten utan kom hem på söndags morgonen igen. Har hört att det smittar som mest genom toalett så jag hoppas jag klarar mig utan att kräkas. Idag fick jag dock gå hem från jobbet 45 minuter tidigare då magen blev värre än tidigare. Och sedan dess har den inte blivit bättre. Har trots detta varit på Venezia och ätit pizza, vart på Wallander- Hämnden där jag även käkade popcorn och Coca-Cola [så mycket för den nyttiga perioden]. Hoppas bara jag får behålla allt detta goda i magen..hm, eller kanske inte vore så illa trots allt att tömma?
Vilket fall som så är detta den avgörande natten. Blir jag inte sjuk nu så kommer jag inte heller bli sjuk. Jag hoppas ju självklart på att slippa ligga framför Gustavsberg och behandla den som om den verkligen inte var värd någonting, dvs kräkas på den. Jag vill ju inte vara sängliggandes till min stora dag, ja, inte så stor, men min födelsedag. Jag ska ju ha kalas med rotfruktsgratäng, lax, chicken drumsticks, helstekt fläskfilé, sallad och för att inte glömma den underbara tårtan! Allt beställt från Lammhults Värdshus. Det kommer bli en bra födelsedag, förutsatt att jag håller mig frisk! Nu fick jag världens häligaste kyss bara för att jag ville ha lypsyl men Acke inte orkade hämta igen för han hade precis hämtat till sig själv. Två flugor i en smäll, som man brukar säga. Haha.

Sist jag såg henne gick hon bland de nyförlovade på ströget och höll sig själv i handen.

That's just the way it is...Right now.
Press 4and when you are done press my Y. That's what everyone else does.

Meningen...

...är väl egentligen att jag försöker vara positiv hela tiden. Att denna bloggen inte ska vara någon slags portal för en person som hela tiden tycker synd om sig själv, är ledsen, besviken och känner sig fruktansvärt vilsen. Men det är svårt att skriva dem stunderna som är bra. Då vill man bara njuta av stunden/dagen och inte alls ägna någon tid åt bloggen. Ibland är det dessutom bra så pass länge att man glömmer att denna sidan finns. Det känns tragiskt... Någon gång har jag väl skrivit om hur bra allt är, men det brukar komma i följe av ett inte så bra blogginlägg lite senare, tråkigt nog. Nu har jag iaf börjat skriva för att jag behövde ventilera. Inte bra saker -dåliga! Men jag tänker inte ta upp allt, allt det där tråkiga och allt det där som man känner är helt otroligt otroligt. Jag hade faktiskt inte direkt tänkt att skriva om någonting alls egentligen.

God Natt.