lördag 13 september 2008

Goddag.


Inte en suck ens på väldigt länge. Idag var det dags att göra sig hörd igen. Jag lovar att jag ska bli mer skrivglad. Senast har jag nog inte vart så glad alls. Förrens nu. När dörren till mitt nya liv öppnades och jag kände mig precis sådär som jag längtat efter att känna väldigt länge. Grattis till mig själv för att jag lyckats att skaffa mig det jobb jag verkligen vill ha!
Just nu känner jag mig dock väldigt ensam. Han som alltid ska vara vid min sida har inte tid till det och jag får besöka tillställningar själv. Men snart så ska väl vi också få ett drägligt liv och ett liv till, kanske två. För jag föreställer mig inte att vi ska göra vår resa ensamma...!

För allt i livet önskar jag också att min allra käraste vän börjar stå stadigt på sina ben igen snart!